Vad på maskeraden i tredje akten, när Torvald tar

Vad spelar verkets titel för roll i pjäsen?Henrik Ibsen (1828-1906) är en av världslitteraturens största och mest inflytelserika dramatiker som genom sina pjäser ifrågasatte dåtidens samhällskonventioner.

Hans mest berömda pjäs, “Ett Dockhem” (1879), lyfte frågan om kvinnors rättigheter – en kontroversiell fråga i dåtidens samhälle som bidrog till att folk uppfattade honom som skandalös och kontroversiell. Pjäsen blev snabbt populär: vid 1900-talets början var den världens mest spelade teaterpjäs och idag är Ibsen världens mest dramatiserade dramatiker efter William Shakespeare (1564-1616). Ibsens “Ett Dockhem” handlar om Herr och Fru Helmer som från en utomståendes perspektiv har ett paradisiskt äktenskap samt tre barn.

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

Protagonisten Nora känner sig under pjäsens gång alltmer begränsad i äktenskapet där hon utåt sett tvingas bibehålla parets finputsade fasad, vilket får henne att framstå som en docka i ett dockhem. Nora lämnar dockhemmet i slutet av pjäsen och gör sig därmed kvitt sin dockroll. Pjäsens titel pekar på två aspekter som kommer undersökas närmare: dockan och dess hem. Dockan kommer att undersökas genom dess roll i relation till Torvald i samhället, medan hemmet kommer att undersökas genom jämförelser mellan de två karaktärerna i hemmet.I ett dockhem bör det finnas en docka, som i det här fallet blir en symbol för dramats protagonist Nora. Dockor, liksom Nora, är passiva objekt som signalerar skönhet och femininitet. Det är just Noras traditionella make, Torvald, som både ser och behandlar henne som en docka genom användning av härskartekniker och auktoritet.

Förminskning är en återvändande härskarteknik Torvald använder sig av gentemot Nora, vilket skapar känslan av att han är överordnad henne. Han kallar henne bland annat för sin lilla lärka och ekorre samt så säger han att barnet Nora ska få som hon vill, vilket signalerar makt i form av ägandeskap och överordnad då det är just han som har makten att låta “barnet” få som det vill. Ägandeskapet i sig leder till att Nora liknas vid en docka då hon, liksom dockan, är maktlös och tvingas agera på ägarens kommando.

Utöver förminskning blir hon även ett slags uppvisningsobjekt på maskeraden i tredje akten, när Torvald tar avstånd från Nora för att kunna låtsas att hon är hans hemliga älskarinna och att ingen har en aning om att det är något mellan dem. Vidare bör det emellertid tilläggas att Nora till synes uppskattar dockrollen då hon entusiastiskt besvarar Torvalds nedlåtande kommentarer som men vart tog lilla lärkan vägen då? med “här kommer lilla lärkan!”, samt att hon söker Torvalds uppmärksamhet och bekräftelse genom fraser såsom du tycker väl att jag är duktig som gör som du säger? Nora blir alltmer medveten om sitt fördockligande och använder sina feminina karaktärsdrag till sin fördel för att få pengar och inflytande över Torvald, men det är inte förrän senare hon blir kritisk gentemot sin dockroll. I Noras konversation med Fru Linde i andra akten tydliggör Nora att hon är medveten om sin dockroll när hon säger han Torvald vill äga mig, ha mig helt och hållet för sig själv. Följaktligen är Nora inte riktig docka då hon är medveten om sitt fördockligande, utan enbart en docka till synes eftersom hon har potential för eget tänkande och därmed även potential för att utveckla en egen identitet och inte låta sig påverkas av Torvald.

Nora är, till en början, undersåtlig och gör det Torvald vill att hon ska göra, men det görs bland annat på grund av att det direkt gynnar henne. Det är dock naivt att påstå att Nora besitter mer makt än Torvald med tanke på dåtidens samhällskonventioner. Den uppenbara ojämlikheten mellan de två karaktärerna på grund av dåtidens samhällskonventioner förstärker den tydliga maktskillnaden mellan dockan Nora och dess ägare Torvald, vilket fortsätter att framhäva Noras roll som docka.Vidare har de flesta dockhem en ägare som leker med dockhemmets docka, vilket i det här fallet är Torvald. Nora saknar makt i hemmet, vilket förtydligas genom att det är Torvald som bestämmer när de ska gå hem från maskeraden i tredje akten samt genom hur han konstant begränsar och kontrollerar Nora. Följaktligen förstärks Noras roll som docka genom att dockhuset har en ägare som kontrollerar Noras handlingar.

Exempelvis så vägrar Torvald ändra sitt beslut angående Krogstads avskedning på grund av att han skulle göra sig till åtlöje inför hela personalen om det skulle ryktas att den nya bankdirektören ändrade sitt beslut bara för att hans hustru bad om det. Han säger kort därefter även att han inte kan låta sig påverkas av allt möjligt, vilket illustrerar hur han och samhället ser ner på Nora. Även fast exemplet i föregående mening tar plats utanför hemmet, så visar det hur maktlös Nora är på grund av sitt kön, vilket även det gör henne till en maktlös docka. Vidare så låter inte Torvald henne äta eller köpa biskvier, men hon äter dem ändå, vilket bör ses som en symbolisk maktutmaning gentemot Torvald eftersom Nora försöker få makt över sig själv.

Som en konsekvens av Torvald begränsar Nora, begränsas även Noras personlighet, och så länge hon bor med Torvald kan hon inte erhålla sin personlighets fulla potential. Från en utomståendes perspektiv ser Herr och Fru Helmers äktenskap ut som ett lyckligt och paradisiskt sådant, men i själva verket är det enbart en finputsad dockhemsfasad som upprätthålls med hjälp av Nora och Torvald. Liksom familjens julgran som Nora pyntar för att den ska vara så vacker som möjligt, pyntas äktenskapet med pengar och Torvalds befordran på banken. Det är emellertid bara en fasad vilket tydliggörs när granen i andra akten är plundrad och tilltygad, liksom äktenskapet går utför när Torvald möter faktiska svårigheter likt när hans karriär är på spel efter Krogstads brev. I samband med julgranen kommer jul- och nyårsafton, vilka brukar associeras med pånyttfödelse. I det här fallet är pånyttfödelsen Noras uppvaknande efter insikten om att hon aldrig kommer att kunna förstå vem hon faktiskt är, såtillvida hon inte lämnar sin make.

Enligt dåtidens samhälle var deras julpyntade äktenskap ett lyckligt sådant eftersom Torvald försörjde familjen genom sitt välbetalda jobb på banken, medan Nora tog hand om barnen i hemmet. Nora uppskattade däremot inte sin roll vilket bidrar till att hon lämnar hemmet i den sista akten.Titeln “Ett Dockhem” blir en felbeteckning i dramats sista akt när Nora lämnar hemmet och därmed även officiellt avskaffar sig rollen som docka. Noras roll som docka avskaffas eftersom hon med flytten blir mer självständig, skapar sin egna identitet och därmed inte låter Torvald ha något mer inflytande. Nora lämnar hemmet främst på grund av att Torvald inte vill offra sin heder för henne, vilket tusen andra kvinnor gjort för sina män. Hon inser även att Torvald aldrig varit förälskad i henne, utan enbart tyckt om att vara förälskad i henne. Vidare säger hon även att hemmet aldrig varit något annan än en lekstuga och att hon varit Torvalds dockhustru, precis som jag hon en gång var sin pappas lilla docka. Noras uppror gentemot Torvald symboliserar avskaffandet av dockrollen, men också gentemot dåtidens samhällskonventioner som ansåg att maken skulle försörja familjen medan frun skulle ta hand om hemmet.

Detta avskaffande görs ännu tydligare genom följande citat:När en hustru lämnar sin makes hus, så som jag gör, så har jag hört att han enligt lagen är fri från alla förpliktelser gentemot henne. Jag befriar dig i alla fall från allt. Du får inte känna dig bunden till något, lika lite som jag.

Vi är båda fullständigt fria. Här får du din ring. Får jag min.Ringbytet symboliserar att Nora ger tillbaka det som gjorde henne till Torvalds ägodel, liksom Torvald ger tillbaka det som gjorde Nora till hans ägodel, och de får därmed tillbaka det liv de hade innan de träffade varandra.

Vidare lämnar Nora även barnen hos Torvald eftersom de i sin tur har blivit mina hennes små dockor. Barnen var med andra ord som Noras leksaker i dockhemmet och när hon lämnar huset måste hon även lämna barnen för att bli en riktig människa.Avslutningsvis spelar verkets titel en stor roll då den introducerar läsaren till verkets handling på ett diskret och effektivt sätt. Torvald behandlade aldrig Nora som något mer än en leksak. Genom att han förminskar henne, beundrar hennes skönhet, får henne att dansa för honom och till och med klär henne, blir Nora praktiskt taget hans docka. Nora blir alltmer kritisk gentemot dockrollen som symboliserar dåtidens samhällskonventioner, och lämnar till slut hemmet i hopp om att bli självständig. Dockhemmet är utåt sett ett paradis men är i själva verket enbart en finputsad fasad Nora var aldrig något annat än en docka i ett dockhem förrän hon bestämde sig för att lämna dockhemmet och sina dockor för att avskaffa sig docktiteln och utveckla sin egen personlighet. Följaktligen kan det konkluderas att verkets titel spelar en central roll i Henrik Ibsens “Ett Dockhem”.

KällförteckningG. Smith, B. (2008). A Doll’s House. In: The Oxford Encyclopedia of Women in World History. Oxford University PressIbsen’s Life. (n.

d.). ebook p.

4. Available at: http://www.shakespearetheatre.org/_pdf/first_folio/folio_enemy_about.pdf Accessed 27 Jan.

2018