Plananalys kunna utföra analysen genom att strukturera textens innehållet

Plananalys

 

Syftet med denna uppgift är att analysera en plan.

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

Planen som analyseras är översiktsplan för Stockholms stad som blev godkänd av
Stadsbyggnadsnämnden november 2017. Analysen avgränsas till ett område i
översiktsplanen som är handlar om bostadsförsörjning. De analysmetoder som
används för att analysera planen är diskursanalys och innehållsanalys.

Bostadsförsörjning 

Bostäder är nödvändiga i en stad. Människor
flyttar ständigt, unga ska kunna flytta hemifrån, barnfamiljer ska kunna flytta
till en större bostad, pensionärer ska kunna flytta till mindre och billigare
bostad, människor med särskilda behov ska kunna hitta lämpliga bostäder.

Stockholms stad fortsätter att expandera och befolkningen med största
sannolikhet kommer att öka. Den snabba befolkningsökningen leder till bostadsbrist
som skapar utmaningar för Stockholms stad.1

Diskursanalys

Diskursanalys anses som ett verktyg för att
analysera texter och fokusera i diskursiva relationer i form av språkliga uttryck,
så att språket står i fokus. Diskurser utgör praktiker för hur man skriver. De skapas för att kunna förklara, tolka och
beskriva omvärlden som uttrycks i texten. Diskurser och sociala
praktiker omfattar alla sociala fenomen, identiteter och föreställning om
världen.2

För att kunna utföra
analysen genom att strukturera textens innehållet med hjälp av analogikedjor. Möjlighetvillkor handlar om att definiera ett samhällsproblem, vetande handlar istället om vad som orsakar
problemet och vilka lösningar som finns. Lösningar kan konkretiseras i
olika reformer som till exempel nya sociala praktiker. 3

Planen disponeras genom olika ämnen och
politikområden som till exempel socialpolitik, befolkningspolitik,
välfärdspolitik, civilsamhälle, stadens ekonomi och så vidare. Det grundläggande problemet som påpekas i texten
är bostadsbristen, höga bostadskostnader, längre bostadsköer och ökad
trångboddhet i Stockholms stad. De som drabbas är av bostadsbristen är grupper
med låg socioekonomiskt status och unga, vilket i sin tur skapar instabila
livssituationer. 4

Orsakar till
dessa problem anses vara snabb befolkningsökning som är på grund av den
ständiga ökningen i födelsenetto, det föds fler än vad som avlider och den höga
flyttnetto från både utlandet och andra länen.5

Det föreslås en
hel del lösningar och mål till problemet. Först och främst öka bostadsbyggande
genom att bygga nya bostäder mellan åren 2010 och 2030, och därmed satsa på fler
bostäder av olika storlek och bostadstyp. Ur ett socialt och ekologiskt
perspektiv gäller det att integrera, skapa socialt blandade bostadsområden, överbrygga
barriärer för hållbar planering samt att förbättra attraktiva offentliga
miljöer och naturområden. Genom att underlätta för äldre människor att flytta
till mindre, billigare och mer lämpliga bostäder, kan det leda till flera
lediga bostäder för andra. Dessutom de
“snabba hus” med tidsbegränsade bygglov ska vara tillgängliga för de som är
mellan 18–30 år. Medan ur ett ekonomiskt
perspektiv en ökad konkurrens på bostadmarken kan minska byggkostnader. 6

En text kan innehålla positiva och negativa
associationer. Det som är positivt är att byggandet av nya bostäder kan hjälpa
till reform av den sociala, ekonomiska och sociala hållbarheten. Detta kan i
sin tur leda till förbättring av invånarens levnadssätt, livsstilar och attityd,
som till exempel “bostadsbyggandet kan användas för att koppla samman och
integrera stadsdelar” och ” ett sätt att motverka geografiska segregation …”.

“God ekonomisk tillväxt” är utvecklingen av stadens ekonomi.

Diskursanalys kan även relateras till maktperspektiv,
eftersom språket begränsar människors sätt att tänka och agera. Enligt välfärdspolitiska diskursen alla
ska ha rätt till en bostad, eller tvärtom det är inte samhället ansvar att
försäkra invånarna en bostad, så konstituerar diskursen maktförhållanden, det
vill säga från vilka positioner något sägs och hur det sägs. Ur en annan synvinkel är att
makthandling när samhället talar om en viss grupp på ett visst sätt, bestämmer
vad som utmärker grupper, vad den lever av och vad den tillför eller inte
tillför samhället. Planenering tyder på att bygga nya bostäder som riktar sig
främst till olika grupper i samhället “ungdomar och unga vuxna, studenter,
äldre, personer med funktionsnedsättning, ensamkommande barn och unga, hemlösa
och kvinnor i behov av skyddat boende.” Detta kan i sin tur vara utgångspunkten
till att staden blir segregerad. 7

Innehållsanalys

Retorik handlar om hur människor använder olika
former av språk och texter för att få sin vilja igenom. Text betyder skrivet
språk och står i centrum, men med kombination av tabeller och illustrationer
underlättar tolkningen av innebörden.8

Varje text talar bara om det forskaren på förhand har
bestämt att undersöka, det kan bero på att alla intressanta aspekter i texter
inte räknas eller mätas. Innehållsanalys
används om analyser där tillvägagångsätt består i att kvantifiera, det vill
säga räkna förekomsten av eller mäta vissa företeelser i texter. Det är textens
innebördskap som intressant och hur något värderas
eller framställs som positiv eller negativt i samhället. Vad syftar till
exempel bostadsbrist på eller befolkningsökning har de positiva eller negativa
konsekvenser. Man kan bredda grepp och undersöka vad som definieras som
problem, orsaker, lösningar som det har nämnts tidigare under diskursanalys.9

Texter kräver lite
mer avancerad tolkning. Genomförandet av en innehållsanalys där uttrycket för
befolkningsökning räknas såsom illustreras. Språket, tabeller och
illustrationer har centrala betydelse för tolkningen av texten. Planen representeras på olika sätt, där inkluderas
tabeller och illustrationer, för att förtydliga det som hävdas i texten, till
exempel tabellen visar den beräknade befolkningsökning i Stockholms stad mellan
2015–2025, medan den andra tabellen visar fördelningen av bostäder i
flerbostadshus och småhus. Dessutom så finns det diagram av hur folkmängden har
förändrat och kommer att förändas över tid mellan 1940–250. Det andra diagrammet
visar nybyggda lägenheter i Stockholm efter bostadstyp. Tabeller, diagrammen
och texten kompletterar varandra. 10

Både diskurs-
och innehållsanalys passar i analysen av planen. Alla analysmetod kompletterar
varandra, vilket gör det svårt att välja endast en av dem. Diskursanalysen
passar bättre, eftersom det handlar om att förklara och tolka verkligheten som
utrycks i texten. Det finns olika typer och ansatser av diskursanalyser.

Intervju

Genomförandet av
intervju i relation till plananalysen kan hjälpa till att se på planen utifrån
ett annat perspektiv. Intervjun som genomfördes är en informell och öppen,
eftersom den passar intervjusituationen. Den intervjun är kort och
djupintervju, där bostadsbristen diskuterades utifrån olika perspektiv.11 En bandspelare användes,
för att kunna lyssna vad som har sagt i efterhand. Nackdelen att det tar tid
att transkribera, men samtidigt så skrev jag ner vad som sägs.12 Personen som
intervjuades är en student och nyexaminerad byggingenjör som bor i Stockholms
stad och berörs av planen. Informanten hade olika synvinklar när det gäller
bostadsbristen i Stockholms stad.

Resultatet av
intervjun tyder på att det är väldigt svårt för studenter att
hitta en bostad i Stockholm. Hyrorna anses vara höga för studenter. Studenter
har inte råd att köpa en bostad, eftersom priserna är enormt höga och det krävs
hög kontantinsats. Dessutom så har man inte hunnit stå i kön i flera år.

Bostadsbristen i Stockholms stad är aktuell och det drabbar oftast de personer
som mest behövande och har instabila livssituationer, samtidigt så finns andra
personer som försöker att utnyttja situationen och höja priserna på bostäderna,
vilket försvårar situationen.

Staten försöker
att neutralisera situationen och skapa balans i bostadsmarknaden, för att
bostadsbubblan inte spricker som kan leda till finanskris. Det är en av
anledningarna till att staten har höjt amorteringskravet.

 

Bostadsmarknaden
och bostadsbristen handlar om tidigare dålig planering, där det inte har byggts
för framtiden. En lösning till bostadsbristen kan vara att vänja sig av med
regler och lagar och börja bygga på höjden. Å andra sidan gäller att blanda
olika hustyper som till exempel höghus, vila, radhus för att motverka
segregationen. Detta kan öka variationen och gemenskap, där olika typer av
människor lockas till en och samma stadsdel, eftersom de känner sig tillhöra
samma grupp och plats.

 

Nuförtiden
fokuseras man på att bygga mer skolor, idrottshallar och så vidare, eftersom
planeringen har endast fokuserat på byggandet av bostäder, vilket har lett till
att vissa stadsdelar inte uppfyller människans behov.